Så här fungerar det

Här berättar vi lite om vad du bör tänka på innan du betäcker ditt sto, hur stoets brunstcykel fungerar och hur allt går till.

Dags att börja tänka på betäckning

Vad är syftet?  
 När du går i betäckningstankar, har du funderat på varför du väljer att ta föl på ditt sto? Har hon skadat sig, börjar komma upp i åren eller fungerar hon ej som arbetande häst? Eller vill du bara ha en avkomma efter just det stoet eller stammen? Ska du behålla avkomman själv eller är tanken att sälja? Många frågor man  får ställa sig själv innan man beslutar att ta föl.

Vad är stoets egenskaper och svagheter  
Nu kommer vi till det du bör tänka på när du väljer hingst, stoets egenskaper och svagheter. Vad är bra och vad vill du förbättra? Det man måste komma ihåg är att man aldrig kan överkompensera. Har stoet t.ex. kort rygg ska du inte ta en hingst med allt för lång rygg för att kompensera upp det utan har ditt sto någon svaghet exteriör mässigt ska du välja en hingst med så korrekt exteriör som möjligt. Även temperament kan spela in, har du ett vasst sto, välj inte en hingst med känd vass blodslinje, vasst humör eller svåra avkommor. 

Var hittar jag hingstarna?
Det finns ju en djungel av fina hingstar idag så det kan vara svårt att hitta någon man verkligen vill ha på sitt sto. Avelsförbunden för respektive ras har alltid tillgängliga hingstar på sina sidor. Känner du dig osäker, kontakta antingen avelsförbundens egna avelsrådgivare eller kontakta din seminstation för mer hjälp.

Kostnader  
Du ska vara medveten om att det kostar att ta fram ett föl. Förutom kostnaderna på den seminstation du väljer, har även hingsten olika avgifter samt kostnaderna för ett dräktigt sto i 11 månader och sto med föl i 6 månader.

Det kan vara svårt att förstå vad som menas med alla avgifter som finns.

Exempel på vad det kan kosta om du väljer oss som station:

Veterinäravgift - 2500kr - det är en avgift veterinären tar ut för alla undersökningar hon gör på ditt sto under säsongen.

Stationsavgift - 1000kr för hingst hos oss/2250kr för hingst från annan station - det är en avgift vi tar för allt vi gör med ditt sto under semineringen.

Uppstallningsavgift - 138 kr / dag för sto utan föl och 163kr / dag för sto med föl. 

Bokningsavgift/ Språngavgift - en kostnad hingsthållaren tar för allt arbete och material som används kring hingsten. 

40-, 90 dygns - eller levande föl avgift -  är avgiften på själva fostret/ fölet som betalas till hingstägaren. 

När du har valt vilken hingst och vilken station så anmäler du, för halvblod, på språngrulla https://www.sprangrulla.se/, för travare, kontaktar du stationen där hingsten står för ett bokningskontrakt, för övriga raser, kontakta din seminstation du tänkt välja.

Stoets brunstcykel, anatomi och fysiologi

• Första brunsten i könsmognadsåldern är runt 1-1 1/2 års ålder. Stoet är fullt könsmogen runt 2 1/2 - 3 1/2 års ålder.
• Viktiga förutsättningar för att stoet ska komma i brunst på våren är bl.a att hon börjat fälla vinterpälsen, att hon är i bra kondition kroppsmässigt och att hon får vara ute så mycket som möjligt eftersom ljus och värme påverkar hennes brunst.
• För att skynda på brunsten tidigt på våren kan man använda sig av såkallat ljusprogram, alltså att man ökar antal ljustimmar för stoet så hon kommer in i en rytmisk brunstcykel tidigare på våren. 
• Stoet har 21 dagars brunstintervall, vilket innebär att 6 dagar av dessa utgör brunsten (östrus) och resten en viloperiod (diöstrus).

Här nedan kommer en sammanfattning av stoets brunstcykel:

• Genom ljus och värme stimuleras hjärnan att utsöndra ett hormon (GnHR) som via hypofysen sätter igång brunstcykeln.
• Från hypofysen utsöndras ett hormon (FSH- Follikelstimulerande hormon) som stimulerar utveckling och tillväxt av en eller flera folliklar i äggstocken, vilken i sin tur producerar hormonet östrogen. Detta sätter igång brunsten med ökat blodflöde till livmodern. Östrogenet gör också stoet villig för hingsten.
• Vid högbrunst och då follikeln är mogen, frigörs från hypofysen ett nytt hormon (LH - luteininserande hormon) som då får äggblåsan att brista och ägget förs ner i äggledaren. Brunsthormonet avtar genom att östrogenet försvinner.
• Den nu tömda äggblåsan fylls med blod som stelnar och blir en så kallad gulkropp. Denna bildar i sin tur ett hormon, progesteron, som under 14 dagar hindrar stoet från en ny brunst.
• I livmoderväggen bildas ca 14 dagar efter brunst ett hormon (prostaglandin) som inaktiverar gulkroppen och där med minska produktionen av progesteron.
• Låg halt av progesteron i blodet stimulerar hypofysen att på nytt producera Follikelstimulerande hormon och brunsten är igång igen!

Detta händer på stationen när du kommer med ditt sto

• Veterinären undersöker stoet rektalt, alltså, hon går in via ändtarmen för att se med ultraljud en genomskärning av livmodern och äggstockarna. På så sätt kan hon se om stoet är i brunst eller ej. Är stoet brunstigt, mäter hon hur stora folliklarna är i äggstocken och om det finns något så kallat brunst ödem, alltså svullnad i livmodern. Därifrån avgör hon om stoet är redo att semineras.
• Om stoet är redo för semin, så blir hon antingen seminerad samma dag om hingst på samma station används, annars beställs sperman från den stationen hingsten finns och då blir hon seminerad dagen efter.
• Detta upprepas tills dess att stoet haft sin ägglossning.
• Efter ägglossning förs ägget ner i äggledaren där befruktningen sker. Därefter börjar celldelningen och efter 5-6 dagar efter förs det ner i livmodern. Men dräktigheten kan inte ses med ultraljud fören 12-16 dagar efter ägglossning. 
• Vid eventuell dubbel ägglossning kan båda äggen blir befruktade och det kan finnas risk för tvillingar. Detta kontrollerar man vid 12-14 dagar efter ägglossning då veterinären fortfarande förhoppningsvis kan åtgärda detta.
• Hingstens sperma kan leva upp till 5 dagar i stoet. 

Det dräktiga stoet

Man talar om embryo från befruktning fram till dygn 40, därefter kallas det för foster.

Från dag 6 till dag 15 ligger embryot i sin så kallad fosterblåsa fritt i livmodern.

För att det därefter ska hållas på plats och fästas in i livmoderväggen, drar livmodern ihop sig kraftigt. Det kallas för kontrahering.

Genom dräktigheten hindras ny brunst eftersom mindre prostaglandin bildas från den dräktiga livmodern.

Progesteronet från gulkroppen skyddar dräktigheten fram till dygn 40, därefter bildas dessutom progesteron från sekundära gulkroppar.

Från dygn 32-40 sker inplantationen, alltså när embryot fäster vid livmoderväggen. Det görs för att embryot ska kunna bilda dom kärl som behövs för att överföra näringsämnen från modern under tillväxten. Under denna period är det väldigt viktigt att stoet inte utsätts för stress.

Från dygn 25 kan man se hjärtslag på embryot och från dygn 40, när det ändras från embryo till foster, kan man på de flesta försäkringsbolag teckna en fosterförsäkring. Då är kroppsdelar anlagda och man kan med ultraljud se ett litet föl.

Från dygn 90 kan man se hovar, dygn 120 yttre könsorganen, dygn 240 man, svans och hårbeklädnad och från dygn 300 är fostret helt hårbeklätt.